gringo

Det är jobbigt när man inte skrivit på sådär lång tid, antingen blir det som en blockad som gör att man inte skriver igen förrän nästa år någon gång, eller så kommer allt plötsligt som en kaskad; flera A4:or på samma gång. Jag är rädd för att en sådan är påväg. Så jag ska kanske be om ursäkt i förväg. Det är nog faktiskt något jag är välkänd för, förmågan att svamla och ordbajsa och på något mirakulöst sätt koppla från Afrikas undernärda barn till dom bratsigaste bratsen från Limhamn i ett enda andetag. Märkligt hur tanken fungerar.
Om tre dagar är det julafton och det känns.. inget alls faktiskt. Vart har julkänslan tagit vägen? Sitter den i snön, som många tycks tro? Själv har jag börjat hata snö. Varjefall Sveriges. Innan hade jag annandan att se fram emot, men det ödelades ju ganska fort. VARFÖR!!! Men jag har bestämt mig för att hon inte längre ska få sabotera. Tack kära syster!
Imorgon är jag faktiskt ledig :) Det är nog det underbaraste ordet som finns. Dock jobbar jag hela kvällen på mammas födelsedag..

Nu kliar det så mycket i benen att jag inte längre kan sitta still. Så den där über mega långa ultra -långa utläggningen blir det ingenting av. Pust säger nog vi båda. Jag ska nog bannemej springa ut i köket och dricka kylskåpskall julmust med isiga isbitar i :) Men först måste jag ta upp en sak. Jag fick frågan varför jag bloggar när det nästan inte finns någon som känner till min blogg, då kan man ju lika gärna göra som förr och skriva dagbok. En bra fråga faktiskt. För någon BlondinBella eller annan Ers Höghet är jag inte. Faktiskt så har jag ingen koll på vem det är som kikar in här. Så den där frågan får jag nog kuckelilura lite på. Jag tror faktiskt det är något mentalt, att när det väl är ute i Cybervärlden har man lämnat det ifrån sig.. Nä, nu börjar det bli alldeles för djupt och teologiskt. Tjillevippen vett já :)

Sommarvarma brisar i håret, blöta pussar på en sandstrand och solen i ögonen - DET är något att längta efter