gringo

Detta är en känsla jag inte riktigt känner igen. För första gången på ett och ett halvt år vill jag inte göra allt för att finnas kvar hos dig. Idag var verkligen den värsta date nånsin, och jag tror faktiskt att du håller med. Haha, det var lika krystat som efter att två bästa kompisar hånglat på fyllan. Frågan är vad som händer nu. Är allt förstört? Kommer vi aldrig kunna bli lika bra kompisar igen? Om jag ska vara ärlig känns det ganska ruttet att jag känner så här, det betyder ju att jag släppt dig, att jag är fri.. Ska jag skratta och hoppa upp och ner för att jag för en gångs skull kommer veta att mina tårar inte är på grund av dig, eller ska jag krypa ihop till en boll under täcket och gråta tills jag skakar och hyperventilerar. Usch, att detta aldrig ska vara lätt. Men om jag tänker efter, så innebär det faktiskt att jag äntligen är fri, och det värmer hjärtat en aning. Jag kommer alltid älska dig!